Mina sista seattledagar
Någon dag satte Raphael in en hel pizzabox i ugnen som började brinna. Hela övervåningen var rökfylld och det gick knappt att andas eller se något. Skrattade lite efteråt, mest för att han är så gay (bokstavligt talat) och sprang runt och skrek. 
Midsommar. Införde den svenska traditionen till vår balkong där jag och Chris åt lax, dillpotatis, gräddfil och till efterrätt chokladdoppade jordgubbar i vit chokladmousse (förstår ni hur stolt jag var??). Hade gjort en spellista med bara glad musik och en massa svenska låtar. Chris gav vår midsommartradition 10 av 10.
På måndagen åkte jag hem till Brenna, vi missförstod varandra dock så hon sov medan jag väntade på hennes trappa i 2,5 timme. Tillslut kom jag in i alla fall och vi satt mest på deras veranda och pratade. Kramade min amerikanska bigsis hejdå för kanske sista gången och tog bussen till downtown.
Där mötte jag upp Chris igen. Vi åt middag och letade ryggsäck till mig att ha när jag åkte hem. På kvällen gick vi till Joe's där vi drack drinkar, valde bästa låtarna på jukeboxen och spelade biljard. 
Köpte cider med oss hem och spelade drinklekar med kortlek. Satte oss på balkongen sedan och hade det finaste och emotionellaste samtalet om allting vi varit med om, alla minnen, internskämt, om hur vi träffades, vad vi tänkte och tyckte, vår första biodejt, framtiden som vi egentligen inte ville prata om och hur vi skulle hantera allt det här. Jag har fortfarande inget svar på det.
Så kom onsdagen. Den mest hjärtekrossande dagen i mitt liv. Berättar mer om den sen, vill inte ta upp den just nu.
Kommentarer
Postat av: Nicolina
Började gråta lite.
Tänker på dig. Puss
Svar:
Michibelle
Trackback
