life, suckadick

Igår var min första lediga dag denna veckan och jag hade planerat att både söka jobb och titta på skolor inför framtiden. Var mycket peppad inför detta. Men på morgonen vaknade jag upp med en jävla vagel på ögonlocket. Gjorde svinont. Men men, tänkte att jag kan ju fortfarande kolla skolor osv. Fast samma morgon slutade vårt wifi att fungera och därmed har precis allting i vår lägenhet varit sönder minst en gång (just nu är det varmvattnet i köket). Ringde företaget i fråga och pratade med någon som ej kunde engelska i 30 minuter. Kände mig helt knocked out efteråt för såna här, kanske små i sig, motgångar staplas upp på varandra och känns som ett jävla berg ibland. Låg typ i sängen helt uppgiven och det regnade utanför. Blev en bättre kväll dock när Denniz kom hem och vi drack gin&tonic och tittade på Chicago.

Såhär ser jag ut just nu. Mycket bättre än imorse i alla fall, då kunde jag typ inte öppna ögat alls och såg mycket tragisk ut haha. Klippt av allt mitt hår förresten, för varför inte och även avfärgat det så har typ min naturliga färg tillbaka. Har en superröd färg väntades i köksskåpet men den får nog vänta. Aja, började min andra lediga dag med att ha supermycket mensvärk och inte vilja lämna sängen. Ibland är det asbra att ha roomies som tvingar en med ut ändå, vilket Denniz gjorde idag. 

Vi promenerade till Holloway Road till ett café som hette Vagabond. Vita, kala lokaler med hängade bord. Kändes ganska coolt och vi fick vår share of the hipsterness. 

Drack chailatte och åt en gigantisk morotskaka innan vi gick hem igen till vår lägga med världens största diskberg. När vi ringde agencyn och frågade om de kunde skicka en hantverkare för vårt vamvatten är sönder sa de att det tar nog ett tag för det är ju ingen emergency. Jag sa "nej fast vi kan ju inte diska" och hon sa "men koka upp lite vatten då". Sicken pärla va.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0