West Coast
Stod alldeles melodramatisk framför spegeln och tittade på mig själv. Såg så trött ut, intetsägande. Sådär kan du inte se ut tänkte jag åt mig själv, tog tag i vår jättedåliga kökssax och klippte av hur mycket hår som helst. La ner saxen och tittade på mig själv igen. Såg fortfarande trött och tråkig ut, nu med kort ojämnt hår. Dagen därefter satt jag på en stol i vardagsrummet och Lisa fick ta över och jämna till det. Blev mycket bättre och trots att det bara är hår är en förändring så himla nödvändig ibland. Särskilt när man vill lägga något bakom sig och kunna relatera lite lite mindre till sig dåtida jag, typ whatever jag har förändrats och bryr mig inte längre, trots att det enda som är annorlunda är lite kortare hår.
Fast ändå, whatever.
Swedish poems
Det har satt jag och asgarvade at pa taget kl 6 i morse. Sa javla roligt guys!!!
Grey
London är mörkgrått och jag befinner mig i en mindre livskris. Inte som i att må dåligt, utan som i att vara brutalt vilsen. Det jag såg fram emot mest är över och nu vet jag inte vad jag ska räkna ner dagarna till längre. Sa "ses på fredag" till Lisa igårkväll fast att vi bor ihop, pga våra så olika jobbtider. Tittar på skolor och utbildningar och känner bara nä jag vill fan inte. Saknar min familj men vill inte tillbaka Sverige osvosv. Fast mår bra när vi går till the Haggerston och blir fullare än tänkt och drar med oss människor hem på efterfest, trillar av soffan och diskuterar viktiga saker med främlingar fast engelskan blivit otydlig. Mår bra när mamma kommer hit och hälsar på för att jag är påskledig och vi äter så himla god mat, hälsar på Lisa på hennes restaurang, köper och fyller i listböcker, trängs på Oxford street, dricker förmiddagsöl och går på museum. Asfint.
Städning, cider och sånt
Hej.
Väntar på min första lön och prioriterar bort internet sålänge, förutom idag då. Är ledig och tyckte jag förtjänade det. Har spotifyat och mina bästa låtar just nu är Highasakite – Since Last Wednesday, Sigur Ros – Rafstraumur, The Black Keys – Fever och Hozier – Work Song. Städat köket och undrar vart min nya ordningssamma sida kommer ifrån. Igår köpte jag en sån diskborste man fyller med diskmedel och kände mig genuint exalterad, hoppade sedan nästan glädjehopp när jag hittade stålull under diskhon. Hm. Har också varit hos A&J som skämde bort mig med flädercider som smakade sommar och pasta med skaldjur som smakade 100 ggr bättre än allting jag gör själv. Drack inte vin som på bilden, flaskan är ju tom och bara min lördagsbildrekvisita. Nästa vecka åker min lilla extrafamilj till Sverige utan mig så mamma kommer hit några dagar och jag längtar så jag dör (Reminder till mina vänner, ni är alltid välkomna hit!! Har en bäddsoffa som står och väntar på er)
Hej!
Los Angeles, pt. 2
29/3
Lördagen spenderade vi i Chinatown bland andra turister och asiater som tyckte vi var i vägen. Kändes som vi åkt till Asien på riktigt ett tag när vi gick bland alla de små affärerna som sålde billiga småsaker, sidenplagg med blommönster, växter, smink, sköldpaddor och hundvalpar (</3). Trängde oss fram så gott det gick och märkte ibland att vi bara gått i en cirkel för att allting såg precis likadant ut. Gick in i någon annan butik där vi blev utskällda så fort vi rörde något, skyndade ut och vågade sen knappt handla mer.
Jag tjatade om bubble tea som inte ens är så gott men mest för sakens skull, och fick tillslut en som smakade honungsmelon. Tog oss till downtown, tittade runt lite till, drack kaffe och tog tunnelbanan hem. P råkade välta ner någons killes cd-skiva, han blev skitarg, ”fick stryk och började gråta”. Ish. Hade sedan nog vår tröttaste kväll efter alla intryck, folkmassor och arga asiatdamer/låtsasrappare.30/3
Fick sovmorgon och drack kaffe på balkongen senare än vanligt, för vid 15 kom Petters moster Bittan som också bor i LA för att hämta oss. Hon är kantor för Svenska kyrkan och jag fick höra om Gunilla Persson och company som varit där, så nöjd. Hon släppte av oss i Long Beach där vi åt lunch och en efterrätt som hette omg och det var väl ungefär så det var. Gick i affärer, tittade på böcker, luktade på ljus och krämer och provade kläder.
Solskenet var helt overkligt och på vägen hem i taxin såg man ingenting förutom byggnads- och palmsiluetter.
Vi kom tillbaka till San Pedro där Bittan bor. Bytte om, tog bilen till en restaurang där vi åt typ den godaste maten någonsin, drack vin, tittade på AHS och gick ut på en kort nattrunda för att få se en helt magiskt upplyst hamn.
31/3
Nästa dag åkte vi tre till downtown och Fashion District som också kändes som ett helt annat land med alla småbutiker tätt ihop. Fann inte så mycket grejer för P alls så jag och B virrande runt i affärerna medan han snällt följde med. Hittade en kjol men bäst av allt, en affär som hette Michelle. Se bara hur glad jag är liksom.
Kom tillbaka hem till Hollywood och bestämde oss för att börja på en ny säsong av AHS så köpte mer B&J och började återigen maratontitta på världens bästa serie.
1/3
Tog bussen till Venice där det fanns massor av försäljare, konstnärer, uteliggare och turister. Gick på gatan längst den döfina stranden, åt lunch och för ovanlighetens skull frös vi nästan lite.
NCIS, tv-serien, spelade in en bilcrash och där stannade vi och tittade en liten stund. Såg tyvärr inga skådisar, men var coolt ändå.
Såhär ser jag ut på de flesta fotona på mig. "Nä, inga fler nu. Sluta fota, näää sluta"
2/3
Näst sista dagen och jag var jättedålig på att fota. Här ovan var vi i alla fall i en affär som hette Amoeba Music där det fanns tusentals skivor, filmer, planscher, böcker och vinyler. Det där var väl en tredjedel av hela butiken och vi visste knappt vart vi skulle ta vägen. Fanns så otroligt mycket vi ville ha. För att inte ge efter och spendera en massa pengar gick vi efter en stund och hade inga särskilda planer förrän till kvällen. Vi gick förbi en skylt där det stod något om något gratis så vi gick in. Det visade sig vara ett gratis museum om psykiatri och det var så.jävla.intressant. Det handlade i princip om hur medicinindustrin tjänar pengar på att skriva ut medicin till folk, så diagnoser för psykiska sjukdomar/ADHD och liknande/depression delas ut hit och dit och medicin skrivs ut lika lätt. En människa som anses sjuk kan få åtta olika piller varav bara en eller två är till för det faktiska problemet, resten är till för att bota bieffekter från de första pillrena, de ger i sin tur nya bieffekter som det skrivs ut nya mediciner för, barn på 10 år har efter att börjat på anti-depressiva tagit livet av sig osvosvosv. Så himla omfattande och jag hade absolut gått dit igen. "Psychiatry: An Industry of Death Museum" heter det. Åt som många andra gånger hamburgare till middag (tröttnar aldrig) och sedan skulle vi på bio! Chinese theatre hette det och såg ut såhär, så himla fint. Såg Noah och den var hur bra som helst. Väl hemma tittade vi på en hel säsong av The Inbetweeners, vilken toppenkväll va.
3/3
1/3
Tog bussen till Venice där det fanns massor av försäljare, konstnärer, uteliggare och turister. Gick på gatan längst den döfina stranden, åt lunch och för ovanlighetens skull frös vi nästan lite.
NCIS, tv-serien, spelade in en bilcrash och där stannade vi och tittade en liten stund. Såg tyvärr inga skådisar, men var coolt ändå.Såhär ser jag ut på de flesta fotona på mig. "Nä, inga fler nu. Sluta fota, näää sluta"Kom bort till Santa Monica där det fanns en pir med ett litet tivoli på. Efter att ha gått ut på den och tittat på havet en stund gick vi in till stan där det var himla fint. Gick i fler affärer, köpte en Batmantröja, drack en helt fantastisk Oroemilkshake från Johnny Rockets och tog bussen hem igen. På kvällen gick vi bort till P's kompisar Stevie och Curtis där vi drack öl, pratade om dialekter och amerikanska städer och lyssnade på guitarrjam. När vi skulle hem köpte vi världens godaste doughnuts som vi åt på vägen hem i regnet, sånt man borde göra oftare.
Näst sista dagen och jag var jättedålig på att fota. Här ovan var vi i alla fall i en affär som hette Amoeba Music där det fanns tusentals skivor, filmer, planscher, böcker och vinyler. Det där var väl en tredjedel av hela butiken och vi visste knappt vart vi skulle ta vägen. Fanns så otroligt mycket vi ville ha. För att inte ge efter och spendera en massa pengar gick vi efter en stund och hade inga särskilda planer förrän till kvällen. Vi gick förbi en skylt där det stod något om något gratis så vi gick in. Det visade sig vara ett gratis museum om psykiatri och det var så.jävla.intressant. Det handlade i princip om hur medicinindustrin tjänar pengar på att skriva ut medicin till folk, så diagnoser för psykiska sjukdomar/ADHD och liknande/depression delas ut hit och dit och medicin skrivs ut lika lätt. En människa som anses sjuk kan få åtta olika piller varav bara en eller två är till för det faktiska problemet, resten är till för att bota bieffekter från de första pillrena, de ger i sin tur nya bieffekter som det skrivs ut nya mediciner för, barn på 10 år har efter att börjat på anti-depressiva tagit livet av sig osvosvosv. Så himla omfattande och jag hade absolut gått dit igen. "Psychiatry: An Industry of Death Museum" heter det. Åt som många andra gånger hamburgare till middag (tröttnar aldrig) och sedan skulle vi på bio! Chinese theatre hette det och såg ut såhär, så himla fint. Såg Noah och den var hur bra som helst. Väl hemma tittade vi på en hel säsong av The Inbetweeners, vilken toppenkväll va.3/3
Så kom dagen när jag skulle hem och det ville jag ju inte alls. Haft två världsbra veckor i en fantastisk stad med en superfin kille, men London väntade och 15.50 tog jag planet hem igen. Oglad för stunden, men så himla nöjd och tacksam. Puss.
Los Angeles, pt. 1
21/3
Den 21 mars 10.25 satte jag mig exalterad på planet mot LA. Hann med fyra filmer på vägen och About time var bäst, så himla fin. I och med tidsskillnaden förlorade jag bara några timmar och landade 14.30 samma dag. Där i ankomsthallen stod Petter och väntade och det kändes alldeles overkligt att se honom, men så fint.
Tog taxi till deras lägenhet i Hollywood där jag vilade bort jetlaggen som inte var så farlig ändå medan P spelade gitarr och jag förundrades under hela min tid där över hur duktig och hängiven han är.
På kvällen gick vi+Fabian till Buffalo Wild Wings och åt hamburgare. Gick runt vid Walk of Fame som ligger en minut om ens det från var de bor. Såg hundra Spidermans, Marilyn Monroes osvosv. och andra turister som satte sig vid varje stjärna för ett foto. Skulle man någonstans la man på 10+ minuter för att hinna ta sig igenom folkmassorna. Gillade det dock, fint och alltid lika minst sagt intressanta människor.
Ett öppet köpcenter där vi tittade i affärer och åt godaste glassen från Cold Stone. Var helt slut framåt mot kvällen och somnade relativt tidigt, fast ändå tillräckligt sent för att vara åtta tidszoner hemifrån.
22/3
22/3
Fick äta Applejacksflingor till frukost och jag var så nöjd, amerikanska flingor är top 5 bästa jag vet. Fick också ha hasselnöts-half and half i mitt kaffe vilket jag seriöst cravat sedan ett år tillbaka då jag drack det dagligen i Seattle. Efter denna fantastiska frukost gick vi till Guitar Center/Petters paradis där han testade pedaler och jag tittade mest runt och försökte se ut som att jag visste vad jag gjorde. I värmen gick vi sedan bort till Runyon Canyon och jag ångrade mina jeans och tjocktröjan som jag fått för mig behövdes (va). Gick upp så långt vi orkade och efter att ha sett människor springa upp för de trapporna jag knappt orkade gå uppför fick jag en uppenbarelse om träning och nyttig mat. Fast gick över när vi började planera middag igen. På eftermiddagen gick vi till ett skräckmuseeum som jag hade läst om där det stod om seriemördare, kannibaler, nazism osv. Såg de mest obehagliga bilderna och mådde nästan illa, men det var intressant och jag tycker museeum är en så himla bra grej.
23/3
23/3
Tog tåg och buss bort till Commerce outlet för att hitta billiga saker. Petter köpte massa fint, jag hittade två planscher. Så fortsatte det resten av resan och han stod för den mesta av shoppingen, fast jag var väldigt nöjd ändå. Åt hamburgare på Ruby's och det var dögott, 5/5.
24/3
På förmiddagen åkte vi till Farmers market där det fanns jättemånga matstånd och små affärer som sålde random saker. Tittade runt, åt hamburgare till lunch igen och drack isvaniljlatte från Starbucks på trottoarkanten i väntan på bussen hem.
Hämtade Fabian och tog tunnelbanan in till downtown. Hade hittat något LA mall på google som vi ville till, men det visade sig vara ett hål i marken med ett CSV så vi gick vidare. Promenerade runt och bara förundrades över hur himla fint det var.
25/3
Åt frukost på Ihop och herregud. Jag beställde cheesecake pancakes och Petter cinnamonbun pancakes, heaven on earth. Var genuint ledsen över att jag inte orkade äta upp allting.
24/3
På förmiddagen åkte vi till Farmers market där det fanns jättemånga matstånd och små affärer som sålde random saker. Tittade runt, åt hamburgare till lunch igen och drack isvaniljlatte från Starbucks på trottoarkanten i väntan på bussen hem.Hämtade Fabian och tog tunnelbanan in till downtown. Hade hittat något LA mall på google som vi ville till, men det visade sig vara ett hål i marken med ett CSV så vi gick vidare. Promenerade runt och bara förundrades över hur himla fint det var. Älskar skyskrapor, typ det finaste som finns.
Hittade Los Angeles första gata som var liten och Mexikansk. Kom precis när allting började stänga men hann ändå äta middag. Drack mer kaffe från Starbucks på en trappa medan det mörknade ute och åkte hem trötta i benen men så himla nöjda med dagen.
Åt frukost på Ihop och herregud. Jag beställde cheesecake pancakes och Petter cinnamonbun pancakes, heaven on earth. Var genuint ledsen över att jag inte orkade äta upp allting.
På eftermiddagen tog vi bussen till Shrine Auditorium där vi skulle på konsert och se The National. De började med att visa en film om bandet gjord av sångaren Matts bror Tom Berninger och den var både rolig och välgjord. Konserten i sig var helt, helt magisk. Säger väl såhär efter i princip varenda konsert men detta var verkligen en av de bästa jag varit på. Helt jävla fantastisk.
26/3
På onsdagen satte vi oss på tåget mot San Diego. Hade fin havsutsikt och vi köpte pizza, kaffe, kakor och Snickers från cafévagnen, Petter skrev musik och jag njöt av att ha wifi.
Här hade vi precis kommit fram och gitarren var såklart med.
Landade på hotellrummet en stund och det var rätt litet men mysigt.
På hotellet fanns det en takterass där vi gick upp och tittade. Fin utsikt och nästan helt tomt, så där var vi ju tvungna att gå upp senare när det blivit mörkt och hela staden lös.
Medan det fortfarande var dag gick vi till Horton Plaza Mall som var ett fint öppet köpcenter med en massa affärer. Hade fortfarande ingen särskild shoppingtur och hittade bara en kalender med en filmposter för varje månad. Mysigt ändå att vandra runt och vi åt middag, gick runt lite till och stannade på CVS där jag köpte ostbågarna jag cravat i ett år. Så. himla. goda.
Satt uppe på takterassen och som nästan alltid var staden ännu finare i nattljus.
LP finis.
27/3
Vaknade, åt halvtråkiga pannkakor på restaurangen nedanför, gjorde oss redo och började vår i princip dagslånga promenad. Gick ner till vattnet, kom ut på en liten ö mitt i allt där vi satt på en bänk en stund, gick vidare upp mot Gaslamp district, åt lunch, gick upp för en oändlig backe mot Balboa park och hamnade på San Diegoes zoo ganska så spontant.
28/3
Gick till Starbucks och köpte med cappucino och morningbun som vi åt till frukost uppe på takterassen där solen stod på.
Det blev dags att åka tillbaka till Hollywood efter några dagar i San Diego som var en stad vi båda tyckte om.
På kvällen gick jag, Petter och Fabian till restaurangen Toi on Sunset som var inrett med rocktema och var allmänt kickass. Märkte att vid bordet bredvid satt freaking Steven Tyler och jag&P blev så galet starstrucked. Han gick iväg en stund och när han kom tillbaka tittade han på oss och blinkade och då dog vi. Herregud. Efter att ha försökt smälta detta och kommit hem maratontittade vi American Horror Story och åt glass. Bäst.
26/3
På onsdagen satte vi oss på tåget mot San Diego. Hade fin havsutsikt och vi köpte pizza, kaffe, kakor och Snickers från cafévagnen, Petter skrev musik och jag njöt av att ha wifi.Här hade vi precis kommit fram och gitarren var såklart med.Landade på hotellrummet en stund och det var rätt litet men mysigt. På hotellet fanns det en takterass där vi gick upp och tittade. Fin utsikt och nästan helt tomt, så där var vi ju tvungna att gå upp senare när det blivit mörkt och hela staden lös.Medan det fortfarande var dag gick vi till Horton Plaza Mall som var ett fint öppet köpcenter med en massa affärer. Hade fortfarande ingen särskild shoppingtur och hittade bara en kalender med en filmposter för varje månad. Mysigt ändå att vandra runt och vi åt middag, gick runt lite till och stannade på CVS där jag köpte ostbågarna jag cravat i ett år. Så. himla. goda. Satt uppe på takterassen och som nästan alltid var staden ännu finare i nattljus. LP finis.Såhär såg det ut!
Vaknade, åt halvtråkiga pannkakor på restaurangen nedanför, gjorde oss redo och började vår i princip dagslånga promenad. Gick ner till vattnet, kom ut på en liten ö mitt i allt där vi satt på en bänk en stund, gick vidare upp mot Gaslamp district, åt lunch, gick upp för en oändlig backe mot Balboa park och hamnade på San Diegoes zoo ganska så spontant. Förutom en liten guidad busstur inne på zoot gick gick gick vi och mina fötter dog. Fast så himla värt. Såg alla möjliga sorters djur, bland annat isbjörnar och flamingos. Tog taxi hem, gick runt på Gaslamp District och tittade i affärer. Som alltid fick Urban outfitters mitt hjärta att slå extra hårt och jag lyckades faktiskt gå därifrån med en ny svart spetsklänning. Åt på TGIF och sällan har mat smakat så gott. Ville äta föralltid.
Gick till Starbucks och köpte med cappucino och morningbun som vi åt till frukost uppe på takterassen där solen stod på. Det blev dags att åka tillbaka till Hollywood efter några dagar i San Diego som var en stad vi båda tyckte om. På kvällen gick jag, Petter och Fabian till restaurangen Toi on Sunset som var inrett med rocktema och var allmänt kickass. Märkte att vid bordet bredvid satt freaking Steven Tyler och jag&P blev så galet starstrucked. Han gick iväg en stund och när han kom tillbaka tittade han på oss och blinkade och då dog vi. Herregud. Efter att ha försökt smälta detta och kommit hem maratontittade vi American Horror Story och åt glass. Bäst.