Okej, glöm det där med att jag ska sova. Är inte ett dugg trött, så datorn får bli mitt tidsfördriv ett tag till. Sitter och funderar (omg, seriously?), nej men det är någonting jag ofta tänker på, någonting som rör mig och så otroligt många andra. Hur kan vi egentligen vara så besatta av att jämföra oss själva med andra? Varför känner vi oss mindre fina&bra bara för att vi tycker att någon annan är det? 

Jag vet att man har läst typ 100 blogginlägg och lika många tidningsartiklar i olika tjejtidningar om självförtroende och blabla, men jag vill ändå ta upp det. Jag själv har problem med det, jag är en jävel på att jämföra mig själv med andra. Jag har vänner som är skitsnygga, jättesmala, har fint hår, alltid blir bra på bild, perfekt hy och ja, you name it. Sånt som jag tycker att jag själv inte har. Ska jag ut kan jag innan jag drar hemifrån se mig själv i spegeln och tänka att ikväll ser jag bra ut. När jag sedan träffar en kompis eller någon tjej på en fest som jag tycker ser bra ut,har fina kläder osv så försvinner plötsligt alla positiva tankar om mig själv som jag förut haft. Jag fattar inte varför! Jag kan väl vara fin fast att någon annan också är det, det påverkar ju faktiskt inte mig egentligen. Men ja, det sitter i mitt huvud det där med att jämföra hela tiden. Och inte är det kul alls. Tänk om alla bara hade kunnat vara nöjda med sig själva och kunnat fokusera på viktigare saker än hur man ser ut i tighta tröjor tillexempel (aj aj, träffad)

Självförtroendeproblem är något man måste fightas med och försöka vinna över. Jag har en person i min närhet som verkligen trivs med sig själv, hon kan peka ut jättemycket positivt med sig själv och kan säga saker som att hon känner sig skitsnygg och jättebra. Jag älskar verkligen hennes självförtroende och hoppas att jag själv kommer känna så om mig själv någon dag.