Min fina lillebror, som faktiskt inte alls är liten utan är 1.89 m lång och som folk ofta tror är äldre än mig. Idag kände jag att jag var tvungen att komma ut från mitt nedsläckta rum där rullgardinen varit nere allt för länge och jag har fått vara ensam med mina inte så glada tankar. Vi gick till Kirris och åt på varsin likadan pizza och pratade om både det ena och det andra. Jag kunde inte släppa det jobbiga helt men det var skönt att göra något och att få prata med och lyssna på min favoritperson. Nu ikväll märkte han att jag var ledsen och först tänkte han stänga min dörr och låta mig vara ifred men så ångrade han sig och kom in för att ge mig världens längsta och varmaste kram. Jag var fortfarande ledsen men jag behövde inte vara det ensam och det kändes hundra gånger bättre.

Man kan inte tacka någon för att den finns för det är inget självvalt, men man kan tacka någon för hur den är och vad den gör. Så tack Tim, för allt fantastiskt du är och gjort. Du betyder världen för mig.