Fjorton dagar
Just nu är det bara jobbigt att vara här. När Therese och Johanna är borta har jag ingen, ingen att umgås med. Ingen jag kan spontanfika eller promenera med, ingen att bjuda över på filmkväll eller bara sitta på en bänk med och dricka cola zero. Det är så jävla ensamt och begränsande. Jag saknar mina föräldrar, jag saknar min bror, jag saknar mina hundar, jag saknar mina vänner, jag saknar tryggheten hemma. Det har bara gått två veckor och jag tänker redan, var norge en så jävla bra idé?
Kommentarer
Postat av: Rebecca
Jag vet hur det känns, jag hade det exakt likadant i början. Men det är bara till att bita ihop, försök att hitta någonting att sysselsätta dig med så går det lättare. Försök att tänka på varför du valde detta från början, you can do it babe! Keep up the good work, puss <3
Svar:
Michibelle
Trackback
