Just nu sitter jag och googlar "Things I hate about Boston" och läser varenda forum- och blogginlägg jag kan hitta. Eftersom jag var helt hundra på skolan där blev jag besviken när jag fick byta. Seattle verkar vara prima på alla sätt och vis, men ni vet hur det är när man ställt in sig på något. Så nu övertygar jag mig själv om att jag är menad för Seattle. Det är så man får göra ibland när saker inte blir som man tänkt sig. Som när plagget man tittat på inte längre finns kvar, då får man tänka att man ändå behöver spara sina pengar. Eller när en kille man tycker om inte tycker om en tillbaka, då får man sitta och diskutera alla hans brister med sina vänner. Eller när staden och skolan man ställt in sig på inte blir av, då får man googla upp saker folk hatar med det. Ibland måste man se till att skydda sig själv och vrida lite på sanningen så att den blir som man vill. 

 

Seattle är staden av kaffe, de har finare dialekt än i Boston, mildrare vintrar, det är renare, Boston är mer likt Sverige när det kommer till att prata med främlingar och sätta sig bredvid dem på bussen, det är mycket billigare i Seattle och skolan har ett campusboende med dorms och hela grejen. Det är så man får tänka.