Kan det inte bara knacka på dörrjäveln och när jag öppnar står där någon, jag vet inte vem, som ska resa bort men han kunde inte lämna utan att berätta vad han känner. Det spelar ingen roll att han inte har nycklar eller portkod, det behövs inte i filmer. De kommer in på något sätt ändå. Alternativt så kan någon ta tag i min arm efter att jag gått av tåget på väg till skolan och sagt förlåt jag brukar inte göra sånthär men jag kunde inte låta bli för jag såg och hörde när du pratade på tåget och du känns speciell på något vis. Det spelar ingen roll att det nästan är lite creapy, för såklart ska han vara ett bombnedslag och inte utsöndra några psykovibbar alls. Då blir det lättare att stå ut med lite framfusighet. Jag vill vara med om något filmigt, något superäckligt klyshigt som man spyr regnbågar av. När jag ändå är igång kan han väl ha Hugh Grants dialekt också? Tack, amen.