Vecka 1
Tisdag 8 Oktober.
Klockan 9.20 träffade jag på mina blivande sambos på Kastrup och glädjeruset började här. Tog planet smärtfritt till Gatwick flygplats och taxi till hostlet där vi skulle bo i en vecka.
Fick ett trångt rum som vi delade med 13 andra personer, fast blev genast förälskade i hostlet ändå. De hade ju takterass, tillhörande bar och så många snygga indieboys att vi inte trodde det var sant. På eftermiddagen gick vi tvärs över gatan till ett ställe som hette Love Shake där vi åt nachos och drack två öl för £5 pund. Köpte mer billig alkohol och satte oss och drack på rummet till vår Londonlista som vi skapade för två år sedan då vi bestämde att vi skulle hit.
Gick till någon bar där alla beställde varsin färgglad drink och var förundrade över hur mycket folk som var ute en tisdag. Skulle snart visa sig att alla kvällar i London är en fredag. Efter någon timme tog vi taxi till Camden och Joe's som blev vår favorit förra gången vi var här (träffade ju MSMR där hallå). Dansade till 60tal-musik, träffade på pratglada britter och drack mer öl tills vi började känna av att vi faktiskt gått upp klockan fem på morgonen, så vi tog en taxi tillbaka till hostlet och somnade med våra tretton tillfälliga roomies.
Onsdag 9 oktober.
Efter att ha vaknat och fixat oss gick vi till ett lunchställe nära oss med fin inredning och jättegoda sweet potato fries.
Tog tuben till ett stort köpcentrum där vi skulle ordna mobilabonnemang, men det behövde man bankkort för. För att få bankkort behövde man boende osvosv. Det är ett himla spindelnät här borta som är lätt att fastna i, har man inte det ena kan man inte skaffa det andra. Köpte Pumpkin Spice Latte istället och satte oss ute i höstvädret där vi gjorde upp planer för resten av dagen. Bestämde oss för att åka till Angel som var ett av ställena vi tittade på lägenheter i, det var fint och vi blir ännu mer peppade på vårt eget ställe. På kvällen skulle vi ut igen och denna gången bestämde vi oss för baren som satt ihop med hostlet, Translate.
Tappade bort mina partners in crime och hittade då killen i mitten som hette Matt och var från Australien. Sån som håller handen, ger butterfly kisses, pillar i håret, lånar ut sin jacka och obefogat kallar en ”trouble”. Hittade Lisa och vi fyra gick och köpte mer cider och satte oss nere i hostlets kök. Mannen till höger var (tyvärr) den fjärde och vann alla sliskpris som ville läsa upp sina erotiska noveller för L. Oh well, hade bästa kvällen/natten/morgonen och något dateliknande inplanerat nästa vecka. Fucking score.
Torsdag 10 oktober.
Den här dagen finns det inga bilder ifrån och jag försöker febrilt minnas vad vi gjorde. Antar att vi åt billig pizza från Tesco, drack återställarcola och letade lägenheter. Dagarna såg ungefär ut så, innan vi ignorerade eventuell baksmälla och trötthet och gick och köpte mer öl och vin från affären nedanför oss. Gick ner till hostelbaren varenda kväll för att den var så jävla bra och för att man lärde känna de andra som också kom dit varje kväll. Just torsdagskvällen blev vår tidigaste kväll, efter några öl och lite dans kändes sängen och sömn som det absolut bästa alternativet.
Fredag 11 oktober.
Här började vi liksom bilden bli lite suddiga efter vår fjärde utgång som skulle bli en femte. L stannade på rummet medan jag och Tina bestämde oss för att fortsätta vårt utgångsmaraton. Det var hiphopkväll vilket vi inte visste om, folk hade guldkedjor och bandanas och det spelades "smutsig" hiphop hela kvällen. Dansade och dansade och drack öl med Kyle och dansade lite till. Killen på bilden vet jag inte vem det är, någon skotte. Eller irländare, jag vet inte. Svårare att förstå i alla fall. Bästa på kvällen var en till fin australiensare (hade flyttat dit efter london om det inte vore för spindlarna som äter fåglar, dessa aussie män alltså) med lockigt brunt hår som fick det att kännas filmigt att hångla i ett halvskabbigt hostelkök.
Söndag 13 oktober.
Idag kom all trötthet på en och samma gång. Var inte bakis, men det kändes som att kroppen hade noll energi kvar. Absolut noll. Såg fram en kväll där vi gick och la oss innan 3.30 och vaknade upp nästa dag utan alkohol i blodet. Vi hade egentligen bokat hostelrum fram tills tisdagen men gissa vad, VI HADE FÅTT LÄGENHET! Den ligger i Shoreditch/Dalston/Hoxton, vi bor säkerligen bara i en av dem men jag tycker det ligger mitt i mellan och har svårt att säga exakt. Oavsett är vi kära i vår flat och tittade oförstående när mäklaren blev förvånad över att vi skulle dela rum och säng. Hallå det är mina bästa vänner och soulies klart vi ska dela rum och säng. Gosigare och bättre kan man inte ha det ju (och ni som vill hälsa på, finns en helt ok soffa att sova på i vardagsrummet. så ni vet).
Här började vi liksom bilden bli lite suddiga efter vår fjärde utgång som skulle bli en femte. L stannade på rummet medan jag och Tina bestämde oss för att fortsätta vårt utgångsmaraton. Det var hiphopkväll vilket vi inte visste om, folk hade guldkedjor och bandanas och det spelades "smutsig" hiphop hela kvällen. Dansade och dansade och drack öl med Kyle och dansade lite till. Killen på bilden vet jag inte vem det är, någon skotte. Eller irländare, jag vet inte. Svårare att förstå i alla fall. Bästa på kvällen var en till fin australiensare (hade flyttat dit efter london om det inte vore för spindlarna som äter fåglar, dessa aussie män alltså) med lockigt brunt hår som fick det att kännas filmigt att hångla i ett halvskabbigt hostelkök.
Lördag 12 oktober.
Sista utgången och våra kroppar hade gått in i londonextremepartymood och kände knappt någonting längre, var sugna på öl mitt på dagen. Gick ner till Translate en sista gång, gjorde som vi gjort tidigare kvällar och drack pints och dansade. Killen på bilden heter Kyle och är från Kanada, jättejättebra kille som var en av de vi träffade varje kväll. Sån människa man bara alltid vill ha omkring sig. Avslutade kvällen med att sitta i receptionen med Jared, Kyles kompis, och bara prata fast att klockan blev tre halv fyra fyra halv fem. Sånt är fint.Söndag 13 oktober.
Idag kom all trötthet på en och samma gång. Var inte bakis, men det kändes som att kroppen hade noll energi kvar. Absolut noll. Såg fram en kväll där vi gick och la oss innan 3.30 och vaknade upp nästa dag utan alkohol i blodet. Vi hade egentligen bokat hostelrum fram tills tisdagen men gissa vad, VI HADE FÅTT LÄGENHET! Den ligger i Shoreditch/Dalston/Hoxton, vi bor säkerligen bara i en av dem men jag tycker det ligger mitt i mellan och har svårt att säga exakt. Oavsett är vi kära i vår flat och tittade oförstående när mäklaren blev förvånad över att vi skulle dela rum och säng. Hallå det är mina bästa vänner och soulies klart vi ska dela rum och säng. Gosigare och bättre kan man inte ha det ju (och ni som vill hälsa på, finns en helt ok soffa att sova på i vardagsrummet. så ni vet).
Så nu är vi enligt kontraktet Londonbor i minst ett år och det känns nästan bättre än väntat, vilket säger allt.
Kommentarer
Trackback
