I torsdags gick jag och mina work buds till Barkick i Shoreditch. Drack öl på happy hour, spelade fotbollsspel och fick chansen att prata med nya människor från andra änden av kontoret (var tipsy och började prata med ägaren till företaget och sa "ohhh my god, I'm sooo starstruck." för jag tänkte det skulle göra honom glad. lol). Försökte undvika snygg-tech för att det kändes som en bättre idé än att berätta att han är en jävla babejävel och sen bli ivägdragen av en kollega som säger att han har flickvän. Lol igen. Gick bra fram tills att han sa att Ikeaköttbullar ska ätas med pommes och att Sverige och Norge basically är samma sak.

 

 

Så förutom lite tillrättavisande var mitt ignorerande exemplariskt-ish. Tog tunnelbanan hem, skulle köpa korv från Nisa (obligatoriskt) och märkte att jag glömt plånboken i baren. Ringde Lisa vars mobil hade dött. Kom på att jag hade mina nycklar i plånboken. Satte mig på vår trappa och började storlipa för att jag inte trodde Denniz var hemma och jag såg mig själv behöva sova på trappan och gå till jobbet med kinder svarta av eyeliner och mascara. Knackade lite uppgivet på dörren ifall att och fem sekunder senare öppnade Denniz. Nästa dag gick jag till jobbet superbakis och på rasten kunde jag gå och hämta min plånbok som någon lämnat in i baren<3 Idag har jag kompenserat torsdagens bergochdalbana med att inte göra någonting annat än att titta på Svenska Hollywoodfruar, hänga på Pinterest och äta nachos. Välspenderad lördag.