All the umbrellas in london
Mitt i allt det jobbiga kom London med Lisa. Att åka till ett ställe där jag kände mig hemma var något jag behövde, med min bästa vän också dessutom.
Vi bodde på samma hostel som vi gjorde när vi flyttade dit 2013. Vi klättrade upp på samma stege och stod på samma lilla terass och det känns alltid så nostalgiskt, för precis där började vår Londontid med klickisar, Smirnoff ice, WKD och "we found love" i mobilhögtalaren.
London är som ett stort, fint film-set.
Vi gick till Lisas gamla café och träffade hennes gamla kollegor/vänner Brigitta och Karolina. Vi drack öl och catchade upp på Wetherspoons innan vi sa hejdå på Cannon street station.
Sen träffade vi James! Gick på regniga Kingsland rd förbi vår första flat, drack öl på Haggerston, åkte hem till James och drack g&t på hans takterass. Så jävla fint att hänga vi tre.
Nästa morgon gick jag och Lisa för att handla frukost till oss tre. Hittade en blockflöjt på rea för £10 så den köpte Lisa till James. Dog av skratt när hon gjorde entré i hans vardagsrum och spelade på den. Sen åt vi och tittade på mysiga engelska tv-program, som "four in a bed" och "come dine with me".
På kvällen träffade vi Caroline vilket var så kul! Terje kom lite senare, och det gjorde James också. Drack pints och gjorde roliga face swaps as per usual.
Det här är en av mina roligaste bilder!! Vi gick till matstället som ligger nära vår sista flat, där jag brukade beställa chips and hummus ca 2-3 gånger i veckan. När vi kom in dit, efter att inte varit där på mer än ett år, säger de "chips and hummus?" innan jag hunnit säga något. Lisa arrangerade denna bilden till min ära och ni ser ju hur glad jag är<3 Älskar han till höger som posar med sin megaköttkniv.
Vi unnade oss pannkakor på the Breakfast club vilket var gött. Kolla föresten hur drömmig denna brud är, blir glad bara jag ser 'na.
Åkte till Tate och tittade på konst, och fick denna fina utsikt från deras balkong.
På Liverpool street. Lisa skulle åka vidare till Dublin för att gå på sin systers graduation och jag åkte till Ann-Marie några dagar.
Första kvällen drack vi vino på ett ställe med mysig inrednig vid Leicester square, lite senare träffade vi hennes pojkvän James på the faultering fullback. 
En dag kom Wayne ner från Rotherham på besök, det var sååå fint att se honom. Vi drack öl hela dagen, skypade med Cheyenne, pratade om allt gammalt och nytt som hänt.
Vi ville hitta ett shishaställe men hittade bara ett med elektronisk shisha? Det tyckte vi var sådär.
På sista puben innan Wayne tog tåget norr igen.
Jag, James och A-M sista kvällen. Spelade piccolo på en bar och lyssnade på cringy kareoke. Sen fick vi säga hejdå för det var dags för mig att åka tillbaka igen.
blue
I början var jag hos mamma och Alex. Gjorde ingenting. Räknade ner dagarna till att jag skulle få åka tillbaka. Gosade och promenerade med hundarna.
Hälsade på världens finaste gammelmormor som tyvärr inte finns längre.
Pucken ser extra gullig ut bredvid mammas kompis hund som är så himla stor och gosig.
Pratade med Linda och Cheyenne med roliga filter.
En till liten älskling som inte heller finns mer.<3
Sidney från Nederländerna kom och hälsade på. Han är son till Alexs förra kollega. Vi åkte till Kullaberg vilket var fint och kallt.
En helg åkte jag och pappa och hälsade på Tim i Göteborg. Första kvällen fick jag genom sociala medier reda på saker om A som vände upp och ner på min värld. Efter det kändes allting bokstavligt grått. Inget var kul, inget smakade gott, det fanns ingenting jag ville göra. Sökte på artiklar om hur heartbreaks fysiskt påverkar ens kropp, för behövde distansiera mig själv från det och se det som fysiskt. Som en sjukdom. Känna att det var normalt att hela kroppen gjorde ont och huvudet var dimmigt.
En helg åkte jag och pappa och hälsade på Tim i Göteborg. Första kvällen fick jag genom sociala medier reda på saker om A som vände upp och ner på min värld. Efter det kändes allting bokstavligt grått. Inget var kul, inget smakade gott, det fanns ingenting jag ville göra. Sökte på artiklar om hur heartbreaks fysiskt påverkar ens kropp, för behövde distansiera mig själv från det och se det som fysiskt. Som en sjukdom. Känna att det var normalt att hela kroppen gjorde ont och huvudet var dimmigt.
Något jag började göra under den här tiden var att titta på skräckfilmer. Jag har alltid hatat det innan, men när jag mådde så så var det den enda som kunde distrahera mig om så bara en stund. Att bli skrämd av något annat kunde pausa de visuella bilderna jag ständigt hade i huvudet av A, det fanns inget i dessa filmer att relatera till och att sitta och spänna sig till dem gjorde att allting annat i mig kunde för en stund slappna av. Tittade bland annat på Netflixserien The Haunting of Hill House. Jättebra.
No time for us
Sommaren började gå över till höst när vi åkte till Canada's Wonderland i Vaughn. Det var så kul att åka bergochdalbanor och jag älskar magpirret de ger. Här är Cheyenne i kön.
Linda i samma kö. 
Vi hann åka de bästa banorna flera gånger, tittade på när folk spelade basketspel och åt beavertails tills vi blev supermätta.
Trötta väntandes på ubern<3
Gick ut och åt tryffelpasta med Marlene och Jess innan vi åkte hem till den sistnämnda och gosade med hennes hundar.
Jag tog med min roomie till en bar som hade The office-quiz. Första rundan var ganska enkel och gick bra, men sen blev det så sjukt svårt och jag kunde ingenting längre. Typ vilken slags läsk beställde Stanley i S6E09?? Efter ett tag tyckte jag det blev lite pinsamt så vi gick till en annan bar istället och tog en öl där hehe.
Jag och A hade pratat flera gånger om att vi skulle titta på basket ihop. Fast det blev aldrig av, som "förlåt" gav han mig två biljetter istället så tog med mig Jess på även det. Det var så himla kul!! Följde Raptors ganska bra när jag var där borta, och att se dem live var så roligt och spännande. Hade hoppats på att se Drake också men oh well.
Jess hade bokat bord på Jack's för oss två, och när vi var utanför såg jag Linda och Cheyenne stå där. När jag kom sprang de in, och jag tänkte att de hade gjort planer utan mig och därför behövde gömma sig hahah. Men när jag väl kom in i restaurangen så var det inte alls bara jag&Jess som skulle äta, utan de hade ordnat en överrasknings-hejdåmiddag för mig. Åh vad de här personerna ansträngde sig och fick mig gång på gång att känna mig så himla varm i hjärtat.
Någon vecka innan jag skulle åka hem tog A ledigt från jobbet. Vi möttes först på Jacks för att dricka brunchöl, sen gick vi vidare till en spider exhibition. Det var sådär kul, önskar vi hade fått se fler riktiga. Det var ganska mycket fakta och bilder. Spindeln på bilden är för övrigt en fejk från the gift shop.
Vi på vårt shishaställe med vår coke and whiskey. Jag lärde honom svenska fraser som jag skojade att han kunde använda när han kom och hälsade på. Fast jag skojade såklart inte, utan hoppades.
Avskedsdrinkar med mina fina vänner från jobbet. Vad jag saknar att träffa dem, ringas när clients var jobbiga och gå över och hälsa på varandras center under den korta rast vi fick. Det var en jättefin/sorglig kväll som slutade hemma hos mig där vi spelade drinklekar.
Dagen innan jag åkte. AJ aj aj. Får seriöst hjärteSORG av att skriva om detta, fast att det var mer än ett år sedan. Jag träffade Linda och Cheyenne på lunch och åt min favoritmat från the foodcourt på the Eaton centre. Vi skulle egentligen säga hejdå då också, men kom på att vi kunde ses på Jacks på kvällen för att titta på Raptors en sista gång. På eftermiddagen träffade jag A och conveniently enough så betedde han sig som att vi var tillsammans när det började närma sig min hemresa. Gjorde så ont.
Tittade på basketmatchen. Sa hejdå till Cheyenne, Linda och vårt Jack's. Åkte hem och bröt ihop.
A följde med mig till flygplatsen. Jag hade skrivit ett brev till honom, och han gav en mössa med "6" på, vilket är en referens till Toronto. Han sa att den skulle påminna mig om mitt andra hem, att vi ses snart igen, och att detta bara är ett tillfälligt hejdå. Han sa att han skulle sakna mig något jävligt, att han kommer tänka på mig varje gång han tittar på the Office och att detta gjorde så ont. Vi kysstes hejdå innan jag gick igenom säkerhetskontrollen. Han smsade att han satt på tåget tillbaka och precis läst mitt brev, och att han bara ville åka tillbaka och hämta mig. Det fanns ingenting i hela världen jag hellre ville. Jag grät hela flygresan hem och jag kände en klaustrofobisk panik i kroppen. Att planet bara tog mig längre och längre bort från honom och Toronto. Jag hatade att jag inte visste när vi skulle ses igen, samtidigt som jag förstod att det bästa för mig i längden var att vi fick ett avslut. När jag landade i Sverige var jag såklart glad över att få träffa min familj och hundar, men jag kände mig sjukt ohemma och allting kändes så himla fel.
Den 31 oktober kom jag tillbaka till Sverige. Två dagar senare bokade jag ett flyg tillbaka till Toronto den 1:a januari.
Music year/decade
Det är alltid lika roligt att se hur ens Spotifyår sett ut. Det påminner en om perioder, personer, stunder, platser och känslor och kan ge en ganska bra summering på hur året varit generellt, inte bara i musik. Här är min summering 2019!
Drake är artisten jag lyssnat på mest. Han var min mest lyssnade 2018 också, men det summerings-blogginlägget ligger fortfarande som utkast och blev aldrig postat. Lyssnade på honom konstant i Toronto och har tydligen fortsatt. Jag tycker han är genuint bra (särskilt "God's plan", som är min mest lyssnade låt) men jag gillar ju även honom för att han påminner mig om Kanada.
Flume - Alltid är det någon random artist eller låt på dessa listor. Finns en låt med Flume och Kai som jag haft på min festlista, så måste lyssnat mycket på den då?
Jess Glynne - När jag bodde mina tre första månader i Göteborg och mådde så-jävla-dåligt satt jag uppgiven på golvet och lyssnade mycket på hennes "I'll be there", för att den fick mig att tänka på mina vänner<3
Billie Eilish - Upptäckte Billie i år och har älskat hennes "bury a friend" så mycket
Wy - De släppte nytt album och Softie var min favorit. Jättebra svenskt band.
Jess Glynne - När jag bodde mina tre första månader i Göteborg och mådde så-jävla-dåligt satt jag uppgiven på golvet och lyssnade mycket på hennes "I'll be there", för att den fick mig att tänka på mina vänner<3
Billie Eilish - Upptäckte Billie i år och har älskat hennes "bury a friend" så mycket
Wy - De släppte nytt album och Softie var min favorit. Jättebra svenskt band.
Två timmar låter kanske inte så mycket, men det band jag bondade mest med var min brors nya band så var lite fint ändå haha
I och med ett nytt årtioende så summerade Spotify i år även ens hela 2010-tal viket var så kul att se.
2010 - Gick i ettan på gymnasiet, lyssnade mycket på Queen och var olyckligt crushig till "Från och med du"
2011- Bytte till gymnasium i Halmstad, var superlycklig hela året, började lyssna på mer rock och pratade konstant med Michael från LA på Twitter som tipsade mig om "pumped up kicks"
2012- LA-killen tipsade även om sitt favoritband Arctic monkeys vilket i princip omdefinierade hela min musiksmak (until this day), kände mig deppig över att vi skulle ta studenten och "kings of the night" blev min gråt-låt när jag saknade barnen från min volontärresa i Thailand
2013 - Första halvan av året spenderade jag i Seattle och "thrift shop" som precis blivit stor lyssnades på hela tiden överallt, var high on life och lyssnade mycket på The Black Keys med min då bf Chris
2014- Vårt första hela år i London, som både stundvis tröttade ut oss men även fick oss att känna oss mer levande än någonsin, Lisa visade mig dokumentären om Kings of Leon och jag blev obsessed
2011- Bytte till gymnasium i Halmstad, var superlycklig hela året, började lyssna på mer rock och pratade konstant med Michael från LA på Twitter som tipsade mig om "pumped up kicks"
2012- LA-killen tipsade även om sitt favoritband Arctic monkeys vilket i princip omdefinierade hela min musiksmak (until this day), kände mig deppig över att vi skulle ta studenten och "kings of the night" blev min gråt-låt när jag saknade barnen från min volontärresa i Thailand
2013 - Första halvan av året spenderade jag i Seattle och "thrift shop" som precis blivit stor lyssnades på hela tiden överallt, var high on life och lyssnade mycket på The Black Keys med min då bf Chris
2014- Vårt första hela år i London, som både stundvis tröttade ut oss men även fick oss att känna oss mer levande än någonsin, Lisa visade mig dokumentären om Kings of Leon och jag blev obsessed
2015- Började jobba på Elman Wall, "Celeste" var min vårigaste låt och gav mig lyckorus på bussen, fortsatte lyssna mycket på Kings of Leon, dejtade Tom och hade mitt livs bästa sommar med Lisa
2016- Hat trick med KOL, inget kändes mer hemma än London, drack vin dagligen med min soulie sambo och tyckte mest "Don't you cry for me" var en jäkligt bra låt
2017- Var beroende av soundtracket till Planet earth II, sökte till university of Edinburgh men kom inte in så sökte working holiday visa i Kanada, flyttade från London i september, kände mig heartbroken och flyttade till Toronto i oktober
2018- Blev superkär i ännu en stad där jag hade sån tur med både jobb, boende och grupp av vänner, lyssnade konstant på Drake, blev tyvärr även kär i en person som gjorde att jag grät i princip varenda kväll och morgon under hela året därmed "poision & wine" som topplåt
2019- Flyttade till Göteborg, mådde skit pga killen, saknade toronto och ville inte bo i Gbg, började läsa statsvetenskap och dejta en kille som nu är min pojkvän och som fått mig att förstå att det inte är normalt att gråta dagligen
2016- Hat trick med KOL, inget kändes mer hemma än London, drack vin dagligen med min soulie sambo och tyckte mest "Don't you cry for me" var en jäkligt bra låt
2017- Var beroende av soundtracket till Planet earth II, sökte till university of Edinburgh men kom inte in så sökte working holiday visa i Kanada, flyttade från London i september, kände mig heartbroken och flyttade till Toronto i oktober
2018- Blev superkär i ännu en stad där jag hade sån tur med både jobb, boende och grupp av vänner, lyssnade konstant på Drake, blev tyvärr även kär i en person som gjorde att jag grät i princip varenda kväll och morgon under hela året därmed "poision & wine" som topplåt
2019- Flyttade till Göteborg, mådde skit pga killen, saknade toronto och ville inte bo i Gbg, började läsa statsvetenskap och dejta en kille som nu är min pojkvän och som fått mig att förstå att det inte är normalt att gråta dagligen
Är väldigt glad att Arctic monkeys blev mitt årtioendets artist. Jag lyssnar inte supermycket på dem alltid, men det är ändå ett av mina viktigaste band och representerar dessa 10 år väldigt bra.
Blev även glad över mitt årtioende generellt för det representerar min londontid 100% <3
