Stuck between the burning light and the dusty shade

Fredagskväll med Lisa doll, tacos, Starburstgodis och den här absolut magiska låten. Repeat x 100 ←

Hoxton Housewarming


I fredags hade Luke, Hugh, Sarah och Michaela housewarming party i sitt hus i Hoxton. Dansade patriotiskt till Maggio, träffade på några britter i aussiehavet, fick en jagskasova-snapchat och behövde inte längre fejka the carelessness och satt på ett sovrumsgolv och diskuterade för den tusende gången drop bear-mysteriet. Avslutade kvällen med att dansa ensam med Tina till The 1975 – Me för att ingen annan förstod charmen av att dansa full till en sådan låt, så passade på innan de satte igång ännu mer svårdansad elektronisk musik igen. Gick hem vid 5.45 och somnade på sekunden, dönöjd med min Hoxtonkväll.

I lördagskväll vandrade jag bort till Islington där Diana hade sin going home-kväll i en av alla barer. Hon har bott i London i tre år och ska nu flytta hem igen, så dålig timing för mig som nyss kom hit och gärna hade träffat henne en massa fler gånger. Men fick i alla fall kramas hejdå och träffa nya bra människor.

Igår hade jag och T&L myskväll med matlagning, tända ljus och listskrivning. Satt sedan uppe till fem imorse och tittade på American Horror Story med Tina. Gör ont i kroppen att titta på den och man glömmer lite att andas, men jag dör så bra det är.

I'll stop wearing black, when they make a darker color

Vaknade klockan sex imorse och visste inte om känslan i magen var ångest eller extremhunger, kunde inte somna om vilket fall. Så gick upp och tittade på Easy A för att den och Emma Stone är kickass och jag behövde det. Imorgon ska vi på housewarming party i Hoxton och diverse Aussies (månadens mest använda ord) kommer vara där och jag ska rocka ny tisha, rött läppstift, nyfärgat hår och en vinflaska. Careless. I veckan har jag gått på first aid course, arbetsintervju, köpt vantar från Primark, ätit fish n' chips, tittat på finalen av Ensam mamma söker och igår crashade jag Tinas kaffedate med Luke i vår flat, i sådär sex timmar. Blev skakiga av koffein, pratade om fest/londonfattigdom/livet, frågade random frågor, Spotifyspådde, pressade honom på killråd, lyssnade på nostalgilåtar osv. Idag ska vi betala vår första council tax och gå på Brick lane. Det är väl det som är nytt, fram tills efter imorgonkväll. Fck.

123

1. I tisdags tog jag och Lisa bussen till Aldgate och till puben Duke of somerset där Sverige-Portugal skulle visas. Dock spelade England-Tyskland samtidigt så vi fick den lilla tv:n i hörnet utan ljud förstås. Fast det gick ändå och vi beställde in hamburgare och öl och hade en mycket bra förstagång på en engelsk sportsbar. Sen blev det som det blev och Sverige förlorade och vi kallade Ronaldo cunt lite för högt men fin torsdagskväll ändå.

2. Bild från när jag och Lisa var på The Breakfast Club och åt de himmelska pannkakorna men vaniljkrämen jag vill äta sådär med sked bara.
3. Idag gick jag och Tina på promenad till parken fem minuter bort. Bitande kallt och höstlöv överallt, som bäst då alltså. Gick inom Tesco och köpte massa onyttigt och onödigt att äta framför Ensam mamma söker, mitt&Lisas favoritprogram atm. Heja höst.

Who needs food when you can live in London ♦

Har inga pengar. Äter spagetti varenda dag. Har inget jobb. Är rastlös. Upptäcker att gasen är slut på en söndag så vi får leva i 15 grader fram tills måndagen. Får inte tillbaka pengar jag lånat ut. Har värsta musiktorkan någonsin. Saknar min familj så jag dör (+mat, egen säng, inte behöva tänka på toalettpaper/diskmedel/tandkräm som tar slut hela tiden).
 
Men men men.
 
Jag bor med mina två absolut bästa och jag blir om och om igen övertygad om att det här är värt dålig ekonomi och en trång säng. Att bo med sina bästa vänner innebär att man får vitlöksbröd gjort till sig när man ligger för full på soffan, man blir kramad och tröstad tills man slutar gråta och nästan kan börja le lite, man får spontant middag av någon annan för att de vet att man knappt har egen mat, man får ligga med huvudet i någons knä och bli pillad i håret medan man pratar om allt som är jobbigt och varje dag får man skratta tills man får ont i magen.
 
Nästa vecka ska jag på date med någon med mitt spådda brittnamn och aussien skrev igår och kommer säkert sluta svara mitt i allt igen men det gör inte så himla mycket. Bara han spelar beerpong med mig i December och 1. vinner så jag får laga svenska köttbullar till honom eller 2. förlorar så han måste laga australiensk paj till mig. Hoppas nästan på nummer 1 ändå.
 


Diana i Dalston

När jag bodde på hostlet i Seattle träffade jag på den här bruden som hastigast. Hon kommer från Österrike men bor i London så vi addade varandra på Facebook för att kunna träffas upp när jag flyttat hit. Så i fredags mötte jag upp Diana på The Haggerstons för att dricka pints på deras ljusslingsprydda bakgård. Så himla skön tjej och i tre timmar pratade vi London, Seattle, musik, jobb, konserter, svårtydda guys och dejter. Gick tillbaka till vår flat för att dricka cranberry vodka, stupid stupid. 1. Jag vet att jag inte tål starksprit, men dricker det tydligen ändå. 2. Jag vet att jag måste äta innan jag dricker men har fortfarande "billigare fylla"-tänket kvar. SÅ började må svinilla och fick bestämma att vi skulle träffas upp någon annan dag. Förutom det, döbra kväll.

The fab London life of Michelle

Varit ensam i lägenheten i två timmar och går nuts. Att ha Lisa och Tina runt mig nästan varenda minut borde väl få mig att uppskatta all egentid jag får, men gud nej. Saknar dem, kom hem någon gång. Ätit fish&chips, nachos och en flapjack och druckit varm choklad och cola zero, tröstäter för att jag 1. är så uttråkad att jag avlider och 2. för att jag fastnat i det gamla vanliga obsess mönstret som alltid. Sneglar diskret på (den tomma) smspratbubblan på mobilen hela tiden och kollar hur många minuter sen någon var online på Facebook. Läser såna här texter och känner mig lite mer kickass och osårbar, hah vem behöver kärlek/närhet/bekräftelse? Inte jag! OH GOD MOBILEN PLINGADE TILL jaha det var bara sms från min bank. Han är föresten online på Facebook igen. Facebook borde vara som msn, att man kan logga ut och in för att visa folk hej jag är här. Undrar om han fortfarande följer min playlist på Spotify? Söker lite självdistans, hört att man ska skratta åt sig själv. Läser den här texten. Haha, det stämmer ju! Har ju tänkt nästan allt det där! Haha! Hah! Ha...Ha.
 
Fucking hilarious.

The Haggerston bar

I fredags var vi trötta på att tänka på diverse idioter så fuck it nu blir vi fulla sa vi och köpte starkcider i affären nedanför. Gick bort till The Haggerston bar och dansade bort allting till jazzmusik, Lisa boundade med vakten, jag fick öl av en sverigeälskande britt, satt på bakgården med ljusslingor och träffade på de som fick bli våra efterfestbudds. Bjöd med dem hem till oss där de sista lämnade vid halv sex och diverse idioter var som bortglömda i alla fall fram tills morgonen efter.
 
På lördagen åkte jag till Islington och pratade med en manager till en butik där jag sökt jobb, efteråt satte jag mig döbakis på Starbucks och drack cappucino till Matt Corby på repeat. Hade goskväll med mina roomies i en flat nedspilld av öl och full med disk&tvätt som ingen orkade ta tag i, men det är helt ok när man är bakis.
 
Igåreftermiddag gick jag och Tina ut på promenad, köpte med oss kaffe och varm choklad från ett café och satte oss nere vid ån som ligger minuter från oss, ska bli vår nya söndagstradition. På kvällen tog vi tag i städningen och gick oss la oss i en alldeles ren och fin flat. Bra bra helg.

Pancakes coffee

För några dagar sedan gick jag och Lisa till Shoreditch för att få national insurance numbers, men fick bara ett telefonnummer att ringa. Dödsuttråkade och arbetslösa vägrade vi gå tillbaka till lägenheten utan gick istället till The Breakfast Club som vi läst så mycket om i bloggar. Beställde in pannkakor med vaniljkräm och bär och OH MY GOD. Dog. Inte inom vår budget just nu men värt varenda pence ändå.
Baren vi var på i söndags la ut en bild på oss, hallå. 

I förrgår gick jag och Tina och delade ut Cv:n i Angel/Islington. Drack den andra kaffen på en månad på Starbucks och det var freaking heaven. 

Brick lane


Efter en förmiddag med massa Girlstittande gjorde vi oss redo för att ta bussen bort till Brick Lane och träffa Jacob. Gick till en alldeles drömsk vintagebutik, gick runt på marknaden och åt en ganska ovärd middag. Kan inte fatta att denna marknaden kommer vara där varje söndag och att vi har tio minuter med buss dit, så mysig.
Åkte hem, drack vintercider och åkte tillbaka för att möta upp Matt på The big chill bar.
Som sagt är varenda Londonkväll en fredagskväll så baren var full och det fanns noll söndagskänsla. Bjöd varandra på öl ute på deras mysveranda fram tills stängning och gick sedan hem i iskallt regn men var glad ändå. Det sämsta var att jag hade tagit med min julmust köpt från Ikea och var tvungen att ställa undan den i entrén, de lovade att jag skulle kunna hämta den när jag gick hem men så hade de rensat allt och slängt den. Alltså släng inte en svensks julmust, just saying. 

Pop Up Screens Halloween Special: Scream

Igår gjorde jag&Tina bästa grejen. Hittade ett halloweenevent från Pop Up Screens där de visade Scream i en kyrka. Var så himla rädd och höll Tinas hand exakt hela tiden, hjärtat slog så hårt och hela kyrkan ekade. Amaaazing.

 

Totallyswedish

Efter att varit på bankmöte och äntligen fått våra brittiska bankkonton tog vi bussen in till centrala London för att gå till svenska kyrkan. Deras anslagstavla med jobb innehöll dock nästan ingenting så vi gick ganska fort igen för att gå till den svenska mataffären Totallyswedish. Vi har inte varit här ens en månad men blev lyriska av allt svenskt och det var otänkbart svårt att inte köpa allt. Ganska dyrt dock, fast såså värt.

Knäckebröd, kaviar, OLW's ostbågar, Polly och dammsugare var tydligen det jag saknade mest.
 
Idag är det Halloween och planen är att hitta en lagom läskig film att äta allt svenskt till. På lördag ska vi mest troligen på Halloweenfest och vi har börjat googla budgetutklädnader som man inte behöver lägga en krona på. Åh och föresten, idag fick jag ett mail från Victoria Secret som gratulerade mig till att ha gått vidare till nästa steg i processen (say what). Tvekar om jag vill längre pga avståndet och Oxfordtrafiken, men flow är alltid fint.

Oh London traffic

Igår hade jag intervju på Victoria's Secret precis vid Oxford street. Så himla förvånad över att ha fått den, men döexalterad. VS liksom. Jag tog en buss så att jag skulle vara en timme för tidig, men Londontrafiken var inte på min sida och trots en timmes mariginal blev jag två minuter sen och de sa att intervjun redan börjat. Så jag satte mig på bussen hem igen. Kom hem blöt från regnet och ledsen över intervjun, åt ostbågar och chokladpudding med mina roomies framför en film och det kändes som att det spelar fan ingen roll. Jag är så himla glad ändå. 

Vad spelar en missad intervju, en svår aussie eller lite pengapanik för roll egentligen. Är precis där jag vill vara och jobb och aussies och allting annat löser ju sig. Fram tills dess är ju mer Matt Corby en väldigt bra idé.
 

Sverigebesök

Vilken himla helg. Det finaste var ju att vi fick besök från Sverige av Erika och Maja. I fredags gick vi ut och dansade till väldigt svårdansad musik och halsade öl (varför). Köpte med mat hem och det kan varit top 5 äckligaste jag ätit. Fint att ta med våra svenska gäster ut i Shoreditch dock. Men igår, alltså. Kvällen skulle ha blivit så himla pepp och bra men staden visade sin fula sida och det var fruktansvärd timing på det.  Det bästa var väl att träffa några favoriter på Translate igen, förutom det gick allt fel och vilka himla himla idioter det finns.

Men, har i alla fall världsbäst roomies man kan gosa bort problem och ångest med. Har man det så klarar man sig.

Onsdagsmys och frukostdate

I onsdags åkte jag tåg i lite mer än en timme för att komma fram till Shepherds Bush's station där Matt stod och väntade på mig (hostelsnyggot från andra kvällen). Vi hade tänkt att gå ut men det var så mycket bekvämare att stanna och dricka öl i hans säng och vara våra egna dj:s, fast att han nog lät mig spela mest. Gosig kväll, gosig aussie. Dagen efter tog vi bussen till Hammersmith där han bjöd mig på frukost innan vi tog tåget till Whitechapel och skiljdes åt med ett svenskt hejdå (och jag har aldrig hört något gulligare i hela mitt liv).


Dinner night

I måndags fick vi nog av att äta en chipspåse om dagen (vårt försök till att vara ekonomiska), så vi bestämde oss för att bjuda över Emelie och Jacob på tapaskväll. Den sistnämnda träffade vi på Hultsfred förra året, nu har han också flyttat till London vilket är dökul. Bra kille! De andra hade också tagit med sig grejer och vi åt vitlöksbröd, räkor, dip, nachos, bacon osv. och det var nog det godaste och mesta vi ätit sen vi kom hit. Åt cupcakes till efterrätt och oh my, red velvet <3 Dracks vin och öl och cider, pratades londonliv och önskades musik. Såna här kvällar ska vi ha så himla många av och jag dör av tanken.

House warming in Bow

Igår var vi på house warming hos Jared, Kyle och deras roomies som precis flyttat till Bow. I princip alla vi träffat på hostlet var där och tillsammans drack vi öl i trädgården, satt i en ring på golvet och åt pizza och hade obligatoriska djupa kökskonversationer. Hostelkökshånglet som kom in sist av alla och som lät mig dra fingrarna genom hans lockar medan vi delade på en öl till halvdålig elektronisk musik var kvällens bästa. Oh dessa boys.

Kingsland road

Jämfört med hemma är standarden lägre och priserna högre här borta. Vi får betala ca 12.000 i månaden för vår lilla etta som inte är nyrenoverad över huvud taget. Sovrummet och vardagsrummet är båda hyfsat rymliga men hyran hade väl ungefär varit hälften hemma. Efter att ha tittat runt på internet i månader efter lägenheter känns det som man inte får mycket bättre än såhär för detta priset. Sen ville vi ju bo i East London också, och då får man betala mer. Inte för att det är fancy, tvärtom, men för att det är här allting händer och alla unga människor vill bo. Har inte tagit någon bild på sovrummet ännu, mest för att där står en säng och en garderob i princip. Har varit på Ikea en runda redan och köpt ljus, matta, filtar, bestick, lampskärmar osv. När vi har fått jobb och lön ska vi dit igen och samla på oss mer stuff till vår egna så fina londonflat.

Mina sambos, soulies, kärlekar.

 

Vecka 1


Tisdag 8 Oktober. 
Klockan 9.20 träffade jag på mina blivande sambos på Kastrup och glädjeruset började här. Tog planet smärtfritt till Gatwick flygplats och taxi till hostlet där vi skulle bo i en vecka.  


Fick ett trångt rum som vi delade med 13 andra personer, fast blev genast förälskade i hostlet ändå. De hade ju takterass, tillhörande bar och så många snygga indieboys att vi inte trodde det var sant. På eftermiddagen gick vi tvärs över gatan till ett ställe som hette Love Shake där vi åt nachos och drack två öl för £5 pund. Köpte mer billig alkohol och satte oss och drack på rummet till vår Londonlista som vi skapade för två år sedan då vi bestämde att vi skulle hit.  


Gick till någon bar där alla beställde varsin färgglad drink och var förundrade över hur mycket folk som var ute en tisdag. Skulle snart visa sig att alla kvällar i London är en fredag. Efter någon timme tog vi taxi till Camden och Joe's som blev vår favorit förra gången vi var här (träffade ju MSMR där hallå). Dansade till 60tal-musik, träffade på pratglada britter och drack mer öl tills vi började känna av att vi faktiskt gått upp klockan fem på morgonen, så vi tog en taxi tillbaka till hostlet och somnade med våra tretton tillfälliga roomies.


Onsdag 9 oktober.
Efter att ha vaknat och fixat oss gick vi till ett lunchställe nära oss med fin inredning och jättegoda sweet potato fries.  


Tog tuben till ett stort köpcentrum där vi skulle ordna mobilabonnemang, men det behövde man bankkort för. För att få bankkort behövde man boende osvosv. Det är ett himla spindelnät här borta som är lätt att fastna i, har man inte det ena kan man inte skaffa det andra. Köpte Pumpkin Spice Latte istället och satte oss ute i höstvädret där vi gjorde upp planer för resten av dagen. Bestämde oss för att åka till Angel som var ett av ställena vi tittade på lägenheter i, det var fint och vi blir ännu mer peppade på vårt eget ställe. På kvällen skulle vi ut igen och denna gången bestämde vi oss för baren som satt ihop med hostlet, Translate.  


Tappade bort mina partners in crime och hittade då killen i mitten som hette Matt och var från Australien. Sån som håller handen, ger butterfly kisses, pillar i håret, lånar ut sin jacka och obefogat kallar en ”trouble”. Hittade Lisa och vi fyra gick och köpte mer cider och satte oss nere i hostlets kök. Mannen till höger var (tyvärr) den fjärde och vann alla sliskpris som ville läsa upp sina erotiska noveller för L. Oh well, hade bästa kvällen/natten/morgonen och något dateliknande inplanerat nästa vecka. Fucking score.

Torsdag 10 oktober.
Den här dagen finns det inga bilder ifrån och jag försöker febrilt minnas vad vi gjorde. Antar att vi åt billig pizza från Tesco, drack återställarcola och letade lägenheter. Dagarna såg ungefär ut så, innan vi ignorerade eventuell baksmälla och trötthet och gick och köpte mer öl och vin från affären nedanför oss. Gick ner till hostelbaren varenda kväll för att den var så jävla bra och för att man lärde känna de andra som också kom dit varje kväll. Just torsdagskvällen blev vår tidigaste kväll, efter några öl och lite dans kändes sängen och sömn som det absolut bästa alternativet.

Fredag 11 oktober.
Här började vi liksom bilden bli lite suddiga efter vår fjärde utgång som skulle bli en femte. L stannade på rummet medan jag och Tina bestämde oss för att fortsätta vårt utgångsmaraton. Det var hiphopkväll vilket vi inte visste om, folk hade guldkedjor och bandanas och det spelades "smutsig" hiphop hela kvällen. Dansade och dansade och drack öl med Kyle och dansade lite till. Killen på bilden vet jag inte vem det är, någon skotte. Eller irländare, jag vet inte. Svårare att förstå i alla fall. Bästa på kvällen var en till fin australiensare (hade flyttat dit efter london om det inte vore för spindlarna som äter fåglar, dessa aussie män alltså) med lockigt brunt hår som fick det att kännas filmigt att hångla i ett halvskabbigt hostelkök. 

Lördag 12 oktober.
Sista utgången och våra kroppar hade gått in i londonextremepartymood och kände knappt någonting längre, var sugna på öl mitt på dagen. Gick ner till Translate en sista gång, gjorde som vi gjort tidigare kvällar och drack pints och dansade. Killen på bilden heter Kyle och är från Kanada, jättejättebra kille som var en av de vi träffade varje kväll. Sån människa man bara alltid vill ha omkring sig. Avslutade kvällen med att sitta i receptionen med Jared, Kyles kompis, och bara prata fast att klockan blev tre halv fyra fyra halv fem. Sånt är fint.

Söndag 13 oktober.
Idag kom all trötthet på en och samma gång. Var inte bakis, men det kändes som att kroppen hade noll energi kvar. Absolut noll. Såg fram en kväll där vi gick och la oss innan 3.30 och vaknade upp nästa dag utan alkohol i blodet. Vi hade egentligen bokat hostelrum fram tills tisdagen men gissa vad, VI HADE FÅTT LÄGENHET! Den ligger i Shoreditch/Dalston/Hoxton, vi bor säkerligen bara i en av dem men jag tycker det ligger mitt i mellan och har svårt att säga exakt. Oavsett är vi kära i vår flat och tittade oförstående när mäklaren blev förvånad över att vi skulle dela rum och säng. Hallå det är mina bästa vänner och soulies klart vi ska dela rum och säng. Gosigare och bättre kan man inte ha det ju (och ni som vill hälsa på, finns en helt ok soffa att sova på i vardagsrummet. så ni vet).
 
Så nu är vi enligt kontraktet Londonbor i minst ett år och det känns nästan bättre än väntat, vilket säger allt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0